Riksgränsen, en säsongsavslutning.

Så sitter jag med mitt täcke, min kudde i min säng och planen är att fortsätta sova på den här platsen ett tag nu. Det är gröna blad ute, gräsmattorna är grönare igen och idag sken solen. Rapsfälten blommar för fullt men pjäxorna står fortfarande innanför dörren, skidorna och stavarna bredvid. Skidkläderna ligger och luktar eld från fredagens bravader vid fjorden. Det är mycket som påminner om sommaren samtidigt som man blir påmind av vintern. Det är en konstig känsla det där när man just lämnat en plats och befinner sig på en ny, som om tiden plötsligt stannat en stund. Med nya äventyr och lärdomar i bagaget så sitter jag här och försöker smälta de senaste sex månaderna. Men det går som vanligt inte riktigt sätta fingret på vad man känner. Men en sak det vet jag, och det är att jag känner att den här vintern den har varit förbannat bra. 

 

I lördags kom jag hem från riksgränsen. Årets sista dag blev åkt på ett isigt berg i flatljus med extrem värk i benhinnorna. Men årets näst sista blev åkt på Nordals i branten på finaldagen av NM, så det gav glädje till sista dagen med. Jag tänkte först skriva en lång rad om hur bra riksgränsen är, men kunde inte formulera rätt ord. För i riksgränsen är allt himlans bra. Från ljus morgon till ljus kväll och där emellan hinner man med att åka skidor tillsammans med kompisar. Det är som om det sitter i bergsväggarna, den där känslan. 

 

Här är lite bilder från en kväll med Adam, Johan, Olle och William när dom hoppade över Gittan (@birgittan88). Bara helt vanliga bilder på mina kompisar när dom åker skidor, tar bangers och är bäst.

 

 


IMG_3933
IMG_3934 IMG_3942 IMG_3952IMG_3931IMG_3946IMG_3958 IMG_3959 IMG_3962 IMG_3972 IMG_3980 IMG_3983 IMG_3999 IMG_4010 IMG_4023 IMG_4041 IMG_4047 

Be First to Comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *